Och så lite garagetak..

Det här med att bygga tre byggnader mer eller mindre samtidigt har sina för- och nackdelar. Att inte vara färdig någonstans höjer såklart stressnivån lite, fast samtidigt så skulle det vara så många olika moment och så ofantligt många arbetstimmar kvar även om det bara vore bostadshuset vi byggde, så vi skulle ändå inte kunna greppa det hela utan liksom hänga i luften och bara kunna jobba vidare och hoppas att allt blir bra. Så jag är inte så säker på att skillnaden blir så stor trots allt. Även om arga snickaren kanske skulle ha ett och annat att säga om vårt arbetssätt.

Men något som definitivt är väldigt stressande i ett sånt här stort projekt som helst ska bli klart på utsatt tid och dessutom äter upp våra sparpengar och mer därtill, det är att stå sysslolös. Nu i början av tjänstledigheten har vi haft lite sån tid när olika faktorer har gjort att vi varken har kunnat jobba på huset eller på gäststugan. Tur då att garaget inte är färdigt!

Häromveckan veckan klättrade vi upp dit igen. Sen i fjol är taket pappat med underlagspapp och isolering ligger på. Nästa moment efter det är platonmatten, den ojämna plastmatta som jorden (som så småningom är genomvävd med rötter) får bra fäste i.

Det var mycket svårare än vi trodde. Den var mindre följsam än underlagspappen (som inte är så följsam), och för att den ska bli tät måste alla pluppar (se nästnästa bild) ligga bra i varandra. Inte ens ett nybyggt tak är 100% platt, inte ens om det är byggt av proffs. Trä är ett rörligt material och platonmattan är det marginellt. Så på många ställen fick vi verkligen tvinga ihop skarvarna, och snabbt på med gott om tyngder för att inte den översta mattan ska lyfta sig själv ur den understa.

Det gick, och med de rekommenderade 50 centimeterna i överlapp och gott om asfaltsklister så är det säkert ingen ko på isen, men man kan bara föreställa sig alla svordomar från dem som lägger platonmatta på ett äldre tak som är ännu ojämnare än vårt..

Dock, då våderna är väldigt breda så tog arbetet ungefär lika lång tid som arbetet med underlagspappen. Så egentligen ska vi kanske inte klaga, vi bara trodde att det skulle vara mycket lättare än det var, och vi trodde inte att det var ett tremanna-jobb. En person kan lägga det själv om det är vindstilla och hen har all tid i världen, men tre är att rekommendera för att kunna langa fram tyngder i rätt tid och ta tag i mattan när vinden också tar tag i den.

Då vi hade isolering mellan platonmattan och råspontstaket så blev det lite trixigt att fästa platonmattan. Även om lutningen på taket är liten så kasar den neråt utan fäste, och det bästa vi i det här fallet kunde göra var att längs den högsta långsidan skippa isoleringen för att där i råsponten kunna fästa material som vi i sin tur kunde fästa platonmattan i. Detta medförde dock att våderna går på ”fel” håll, vattnet rinner alltså längs med skarvarna. Vattnet ska inte ta sig in ändå, men det känns fel. Kanske hittar vi på någon annan lösning till bostadshuset.

När platonmattan väl låg på plats så bar vi upp leca-kulor. Vi bar upp det i stora kassar, uppför en vanlig stege. Det var ingen större match, inget vi kommer krana upp på något tak. När det kommer till jorden däremot, då kanske unnar vi oss kranbil, den är betydligt tyngre och nån måtta får det vara, det blir några kubik då vi totalt kommer att ha 225 kvadratmeter tak.

Såhär ser garagetaket ut nu, med en stig i lecan från stegen upp till ena långsidan så vi kan hålla bra koll på skarvarna längst upp som var extra tjorviga. Snart, när tyngderna legat på ett tag och asfaltsklistret borde ha satt sig bra, så tar vi bort dem och fyller på med den sista lecan.